Hoppa till innehåll

Sotji i skuggan av terrorhotet

Dagligen nämns terrorhotet mot OS i Sotji. Är det ett reellt hot eller bara uppblåst av medier? Även om det inte är skäl till panik finns det onekligen förutsättningar för attentat. En rörelse, Kaukasiska Emiratet, har tagit på sig skulden för flera tidigare terrordåd. De har framför allt skett i Nordkaukasien men också i övriga Ryssland, såsom självmordsattentaten i Moskvas T-bana 2010 och på flygplatsen Domodedovo 2011 som tillsammans krävde nästan 80 människoliv. Kaukasiska Emiraret består av flera löst sammanflätade rebellgrupper som är spridda över hela det nordkaukasiska området, främst i Dagestan, Tjetjenien, Ingusjien och Kabardino-Balkarien. Grupperna opererar oftast i små celler om 5-15 rebeller.

I januari 2014 tog den dagestanska jihadistgruppen Vilajat Dagestan, som har anknytning till Kaukasiska Emiratet, på sig skulden för de bomber som krävde mer än 30 människoliv i Volgograd i slutet av förra året. Redan 2010 hotade dagestanska jihadister att utföra terrordåd i Sotji och i övriga Ryssland i samband med OS. I juli i fjol manade Doku Umarov, Kaukasiska Emiratets ledare, sina muslimska bröder att störa spelen genom att utföra terrordåd med orden ”De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder”.

Utöver dessa uttalanden förstärks hotbilden genom att OS sammanfaller med några viktiga datum och minnesdagar på ett för Ryssland olyckligt vis. I år är det 150 år sedan tjerkesserna massdeporterades från Ryssland till det Osmanska riket. Även om det inte är troligt att tjerkesser, varken de i exil eller de som lever i Ryssland, skulle utföra något terrordåd är det sannolikt tjerkesserna som Doku Umarov främst anspelar på när han talar om ”våra muslimska bröders gravar”.

Ett annat viktigt historiskt datum som sammanfaller med OS i Sotji är den 23 februari, när avslutningsceremonin ska hållas. Då är det på dagen 70 år sedan deportationerna av tjetjener och ingusjier till Centralasien inleddes under andra världskriget sedan Sovjetmakten anklagat dem för samarbete med tyskarna. Det är en händelse skulle kunna inspirera tjetjenska terrorister att utföra ett terrordåd för att sabotera OS i Sotji, Rysslands stora prestigeprojekt.

Historiskt sett har Nordkaukasien alltid varit ett problematiskt område för Ryssland. Regionen inlemmades sent av Tsarryssland och först efter långa och svåra strider. Här finns en tradition av att inte låta sig underkuvas och att kriga för sitt oberoende. Området är ett av världens mest mångfacetterade språkligt, etniskt och kulturellt. De flesta av folken i Nordkaukasien är muslimska, vilket ger regionen en särart också i religiöst hänseende. Islam har starkast ställning i östra Nordkaukasien, i synnerhet i Dagestan. Under de senaste årtiondena har stränga korantolkare, salafister, etablerat sig i stor skala och utmanar alltmer den traditionella formen av islam i regionen, sufismen. Fattigdom, arbetslöshet och religiös intolerans, utgör grogrund för missnöjet med Moskva och de regionala ledarna. Rebellerna rekryterar ofta våldsbejakande salafister, så kallade salafist-jihadister, till sina förband. Kaukasiska Emiratets mål är att upprätta ett Emirat fritt från Ryssland i hela Nordkaukasien, som skall styras av sharialagar.

Problemet med terrorhot mot OS är inte unikt för Sotji. Det har funnits vid varje spel sedan sommar-OS i München 1972, då den palestinska terrorgruppen Svarta september utförde ett dåd mot den israeliska OS-truppen. Men hotet mot Sotji är mer påtagligt än vid tidigare OS. Det finns en konflikthärd i nära anslutning till spelen, det finns en organisation som uttalat en ambition att utföra terrordåd och som bevisat att den kan utföra terroraktioner. Risken för terrordåd mot OS i själva Sotji kan därför aldrig uteslutas, även om det är en ytterst komplicerad aktion att utföra ett terrordåd på en plats där säkerheten är så omfattande som under ett OS.

Den ryska säkerhetstjänsten FSB har huvudansvaret för säkerheten under spelen, totalt 100 000 man, varav 40 000 poliser och 30 000 militärer. De personella resurserna kompletteras med avancerade tekniska system som drönare, robotar, sonarsystem och höghastighetspatrullbåtar. Sammantaget gör det att risken för terrordåd mot andra mål i Ryssland kan vara större än mot Sotji. Terrorister skulle kunna utföra aktioner mot andra städer, flygplatser, järnvägar etcetera i andra delar av Ryssland där säkerheten inte är så rigorös som i Sotji och ändå få samma effekt. Bombdåden i Volgograd tolkades av medierna snabbt in i ett OS-perspektiv trots att fem veckor återstod till spelen och gav Kaukasiska Emiratet en hel del publicitet trots att det inte var självklart att just den rörelsen var inblandad.

Detta inlägg har samtidigt publicerats på Sydsvenskans webbplats

Vänligen logga in för att kommentera.