Hoppa till innehåll

Gott Nytt År och God Jul: omvänd ordning på ryska

Att ryssarna befinner sig i otakt med tiden framgår tydligast just nu i juletider. Medan svenskarna firar jul måste de rysk-ortodoxa hålla julfasta om de är genuint troende. Att inte äta vare sig kött eller fisk kan vara svårt även för ryssar som inte bor i Sverige med sitt utbredda julbordsfrosseri.

RyskVykort MoskvaIMAG0361(1)
Vykort med Moskvamotiv och hälsningen С Новым Годом и Рождеством! (S Novym Godom i Rozjdestvom! – Gott Nytt År och God Jul!)

Ty i Ryssland (och Ukraina också för den delen liksom i många andra f.d. sovjetrepubliker) närmar sig den främsta festen – årets högtid – Nyårsafton! Med den traditionsenliga salladen ”Olivje” (även kallad ”rysk sallad” i många västländer) på bordet, anka med äpplen (utka s jablokami), ”holodets” (sylta) som man kokar på tuppen (ja, petuh, inte kyckling eller höna, och nästintill omöjlig att få tag i Sverige), ”sill i päls” (seledka pod sjuboj), forsmak (också med sill), syltade tomater, gurkor och svampar.

Julgranar är inget för ryssarna. Granar köper man närmare den 31 december och de kallas för ”nyårsgranar” (novogodnjaja jolka).

Även det som på svenska kallas för julklappar och på ryska nyårsgåvor (novogodnje podarki) delar man ut just på kvällen den 31 december. Det är en uppgift för Ded Moroz (Fader Frost) och hans barnbarn Snegurotjka (Snöflingan).

Ryskt Vykort
Ryskt Vykort med texten ”С Новым Годом и Рождеством!” (S Novym Godom i Rozjdestvom! – Gott Nytt År och God Jul!)

Nyår som sagt är den viktigaste högtiden på året när hela familjen samlas hemma kring granen, äter, dricker, skålar och ger varandra nyårsklappar. Finns det barn i familjen då sjunger man ”V lesu rodilas jolotjka” (I skogen föddes lilla granen som sedan kom hem till oss). Samma sång och många andra brukar man sjunga på barnfester – små och stora som ordnas i skolor, på dagis och kring den största granen av alla – i Kreml.
Nyårsdekorationerna lyser på städernas gator och torg redan i november. De bekostas till en del av städernas budget men allt som oftast av lokala affärsmän som gärna ser till att just deras butiker, restauranger och annat får de mest fantasifulla och sagolika belysningar.

Under Sovjetåren tittade de flesta människor på TV-program som ”Goluboj ogonjok”  med dåtidens kändisar , filmen ”Ironia Sudby” (Ödets ironi) och andra stående inslag på nyårsafton som sången ”Fem i tolv”. Numera lyssnar man på ”S Novym godom” (Gott Nytt År) som de senaste tio åren sjungits av den ryska gruppen ”Diskotek Avaria”. Happy New Year som ABBA sjunger är lika klassisk i Ryssland och Ukraina som i Sverige.

Alla ger presenter till alla, barn som vuxna och just på Nyårsafton.

Den ryska julen infaller först den 6 januari – ”svjatoj vetjer” (den heliga kvällen). Då går dopbarnen till sina faddrar (gudfar och gudmor som stått som ”far” och ”mor” vid dopet) med ”vetjerja” (typ kvällsmat) i en tygknyte. Där ligger ”kalatj” (särskilt flätat vetebröd), nötter och äpplen. Hos faddrarna äter barnen där bland mycket annat på festbordet ”kutja” (vetekorn, nötter och vallmöfrö med socker, allt kokas länge och till slut blir det något som påminner om söt gröt), och dricker te och få pengar och godis som man tar tillbaka hem.

Det var då man brukade sjunga ”koljadki” – särskilda julsånger – och speciellt på landsbygden där man klätt ut sig och besökte inte bara sina egna gudfäder/gudmödrar utan alla bybor medan man busade och tiggde pengar, mat eller godis.

De genuint troende ryska-ortodoxa kan få stå nästan hela natten mellan den 6 och 7 januari i kyrkan och be och bara efteråt får man äta kött, sjunga kring julgranen och ge barnen presenter. Hur många som gör det idag är omöjligt att säga, men det är klart att de blivit fler än tidigare och det kommer fler och fler unga till kyrkan. Man brukar ta med sig  ”kalatj”, ”kutja”, solrosolja, äpplen och annat till kyrkan. Dels kan man välsigna maten i kyrka och ta den tillbaka hem. Dels lämnar man mat kvar på ett särskilt bord i kyrkan – för kyrkans medarbetare som i sin tur kan dela ut maten till behövande.

Så livet är hårt för en troende rysk-ortodox även om han inte bor i Sverige – han får inte falla för frestelsen att äta av allt gott från nyårsbordet och måste i stället iaktta julfasta.

Det vore egentligen mycket enklare om den rysk-ortodoxa kyrkan gått över till den moderna kalendern och firade jul tillsammans med västvärldens kristna i december. Eller – vilket dock är en otänkbar variant – att ryska staten går tillbaka till den gamla kalendern. Då firade ryssarna enligt vår kalender först jul den 6-7 januari och sedan nyår den 13 januari. Allt i sin ordning.

Så som det är nu hittar många ryssar en tredje väg – man firar nämligen nyår ”enligt den gamla stilen” också – den 13 januari!

Så nu vet ni varför det på de ryska gratulationsvykorten står först ”Gott Nytt År” och sedan ”God Jul”.

1 kommentar till “Gott Nytt År och God Jul: omvänd ordning på ryska”

  1. Tack för ett intressant inlägg! 🙂 Jag sitter och skriver på en liten artikel om rysk jul på en sida som jag är värd för. Något förvirrande är det!

Vänligen logga in för att kommentera.