Egentligen diskuterades inte ett "tillbaka till"(och ruta ett var egentligen ruta tre). Det var snarast ett erkännande av denna rutas - "verklighetens" - existens, dvs kombinationen av icke-fungerande marknader och en "rent-seeking", dvs korrupt, statsmakt som ledande karakteristika på den miljö i vilken ekonomisk politik har förts framförallt i den ryska ekonomin. I de övriga rutorna återfanns kombinationerna fungerande marknader och fungerande (icke-korrupt, "god") statsmakt, fungerande marknader och korrupt statsmakt samt icke-fungerande marknader och fungerande statsmakt.
Att man faktiskt befann sig i och hade befunnit sig i verkligheten (som också är föränderlig) och inte i någon ekonomisk modell var i hög grad svaret på frågan om varför övergången till marknadsekonomi och den politik som förts haft sådana svårigheter i Ryssland. En annan uppfattning var att IMF var ett mindre lämpligt organ för att ha ett huvudansvar för en rekonstruktion av den ryska ekonomin. Detta låg utanför denna organisations kompetensområde. Helt klart för sig varför det gått så jämförelsevis bra i Polen fick man inte mot bakgrund av dessa förklaringar.
I övrigt diskuterades bl a frågan om varför det gick så bra för Kina. Var det månne så att avsaknaden av ett demokratiskt politiskt system var en av förklaringsfaktorerna?
En sak stod i alla fall klar. Har ett land stark tillväxt så har man mindre problem än om man inte har det. När sedan ekonomin svänger med depression och finansiella kriser, då gäller det att ha institutioner som håller och kan bevara förtroendet.
Tydligt är att mer forskning behövs på området såväl för att förklara vad som har hänt och vad det beror på som varför olika länder klarar av transitionen från kommando- till marknadsekonomi med så olika resultat. Förutom att reformerna genomförs i "verkligheten" (problematiskt för teoretiker om den karta man går efter inte stämmer) tyder dagens forskning på att förklaringsfaktorerna i hög grad återfinns utanför de rena ekonomiska variablerna. Brister i det juridiska ramverket, svårigheterna att implementera de lagar som finns, politiska restriktioner samt kulturella faktorer anförs ofta som delar av svaret på varför ekonomiska reformer lyckades eller inte lyckades. Det är alltså inte bara ekonomin som styr utan ska ekonomin fungera krävs en samverkande utveckling i olika typer av samhällsinstitutioner. Eftersom så mycket ligger i skärningspunkten mellan ekonomi, juridik och politik, vore det av värde att vid sidan av den disciplinspecifika forskningen få till stånd samarbete i individuella forskningsprojekt, och även i biståndsprojekt, mellan nationalekonomer, jurister och statsvetare, aktiva inom området.
Det är en förhoppning att det kvalificerade erfarenhetsutbytet angående de ekonomiska reformerna i Öst kommer att fortsätta och kanske utvidgas till en något vidare krets så att man förutom att identifiera problemen skulle kunna komma något närmare svar på frågorna om hur man praktiskt ska angripa de problem som faktiskt finns (i verkligheten).
Susanne Oxenstierna
Redaktör
F990 c/o Int.Ped. Stockholms universitet, 106 91 Stockholm.
E-post: Susanne.Oxenstierna@adm.su.se
Tel. 08-16 28 74