Vad kallar man en boklŒda som bara sŠljer bšcker utgivna i minimala upplagor till en lŠsekrets som Šr spridd šver halva vŠrlden? I Ryssland blev det sjŠlvklara namnet äSvenska boklŒdanä (Sjvedskaja lavka).
Det Šr kulturtidskriften Russkij Zjurnal som šppnat ett äelektroniskt skyltfšnsterä dŠr sortimentet byts ut var tionde dag. Bšckerna som visas upp dŠr har i allmŠnhet tryckts i upplagor pŒ 1000 - 3000 exemplar vilket inte Šr mycket om man betŠnker hur mŒnga mŠnniskor som behŠrskar det ryska sprŒket. HŠr hittar man äLitterŠra manifest frŒn symbolismen fram till vŒr tidä eller ryska šversŠttningar av franska kultbšcker eller romaner skrivna pŒ nŒgot mindre sprŒk. Poesin har dŠremot hittills inte intagit nŒgon framtrŠdande plats i den svenskinspirerade boklŒdan.
Vilka associationer vŠcker dŒ namnet äSvenska boklŒdanä? Det skulle ju kunna vara en kŠnga Œt svensk kulturpolitik att kalla det fšr svenskt nŠr ett fšrsŠljningsstŠlle som erbjuder tio titlar i taget gšr ansprŒk pŒ att fšrsšrja alla lŠshungriga i en hel vŠrldsdel. Eller kanske Šr det rŠtt och slŠtt en svensk boklŒda som stŒtt som fšrebild fšr miniatyrbokandeln pŒ Internet.
Fast mŒnga tŠnker nog pŒ sjvedskij stol - äsvenskt bordä som man sŠger i stŠllet fšr äsmšrgŒsbordä pŒ ryska. Det ryska äsvenska bordetä brukar dock ha lite med det svenska smšrgŒrdsbordets anrŠttningar att gšra. Den enda gemensamma nŠmnaren Šr strŠngt taget att det ršr sig om sjŠlvservering. Och det Šr just vad det handlar om i fallet Sjvedskaja lavka. Man blickar šver sortimentet, klickar pŒ den bok som vŠckt aptit och vŠljer sedan betalningssŠtt.
Sjvedskaja lavka finns pΠhttp://www.russ.ru
Torgny Hinnemo
E-post: torgny.hinnemo@kanalen.org
Forskningsprogrammet presenteras i sin helhet i skriften Research Program: Media Societies Around the Baltic Sea.
Fil.dr. Kerstin Olofsson (Sšdertšrn) berŠttade under rubriken äDebatten bland de intellektuellaä om sin forskning inom projektet Media and Journalistic Cultures. Hon har studerat debatten i tre vŠlkŠnda ryska kulturtidskrifter: Znamja, Nasj Sovremennik och Novyj Mir. Under perioden 1989-1991 rŒdde ett slags äinbšrdeskrig inom litteraturenä som utspelades i dessa tidskrifter dŠr Znamja stod fšr demokratisering och var vŠstinriktad, medan Novyj Mir representerade äupplyst konservatismä och Nasj Sovremennik det som ofta kallats den äršdbruna alliansenä. Man kan sŠga att populŠrkulturen gick segrande ur detta inbšrdeskrig medan de tjocka tidskrifternas betydelse minskade vŠsentligt. Olofsson berŠttade Šven om den debatt som fšrekommit i Ryssland under den senare delen av 1990-talet om vilka som representerar intelligentsian efter Sovjetunionens fall.
Kerstin Olofsson har skrivit om detta kapitlet äThe Cultural Debate on Abolishing Censorshipä i Russian Reports.
Jan Ekecrantz presenterade Šven sin forskning kring mediebilden av Ryssland i svenska tidningar (inom projektet Discourses of Transition). Ryssland framstŠlls som en motsats till äVŠstä. NŠr Ryssland beskrivs betonas ofta hur lŒng šsterut det befinner sig, att det Šr en utpost och farligt. Alkoholism och leriga byar figurerar flitigt. Dessutom Šr historien alltid nŠrvarande och svenska tidningar betonar betydelsen av det kommunistiska arvet. Den journalistiska retoriken frŒn det kalla kriget har efterhand ersatts av ett kulturellt Œtskiljande av šst och vŠst. Ekecrantz pekade Šven pŒ den pŒtagliga frŒnvaron av framtiden nŠr Ryssland figurerade i svensk press. I andra artiklar (om Sverige och andra vŠstlŠnder) Šr det vanligt att man skriver om framtiden i termer av prognoser och vad en viss ŒtgŠrd etc. kan tŠnkas leda till fšr konsekvenser. Ekecrantz presenterade ocksŒ en del talande citat frŒn svenska tidningar. Studien presenteras i en bok som utkommer pŒ Carlssons fšrlag i hšst med titeln Vi har sett framtiden och den fungerar inte.
I debatten som fšljde diskuterades mediesituationen i Ryssland idag. Dels framhšlls Kremls škade ambitioner att kontrollera media, men ocksŒ hur det ryska nŠringslivet sškt anvŠnda sig av media. Hur intelligentsian sŒg ut i Ryssland idag blev ocksŒ nŒgot som inspirerade till debatt.
Publikationer samt resurser pΠInternet
Jan Ekecrantz och Kerstin Olofsson (red.) Russian Reports, Studies in Post-communist Transformation of Media and Journalism (Almqvist & Wiksell, 2000) ISBN 91-89315-03-0.
Jan Ekecrantz och Tom Olsson (red.) Research Program: Media Societies Around the Baltic Sea (Sšdertšrns hšgskola, 2000)
Communications Law in Transition Newsletter - Russia:
http://pcmlp.socleg.ox.ac.uk/transition/issue2_3/russia.htm
RFE/RL Russian Media Empires:
http://www.rferl.org/nca/special/rumedia6/index.html
RFE/RL Media Matters:
http://www.rferl.org/mm/
Sojuz zjurnalistov Rossii:
http://www.ruj.ru
Mediasojuza:
http://www.ms.ru
http://www.mediaforce.ru
Carolina Vendil
E-post: carolina.vendil@foi.se